STÅLHOV, n.; anträffat bl. i sg. best. -et.
Etymologi
[liksom t. stahlhof av mlt. stal(e)hof l. mnl. staelhof (nl. staalhof); ssg med HOV, sbst.3; förleden är mlt. stal (se STÅL, sbst.2) l. bildning till det härav avledda mlt. stalen, kontrollera kläde mot likare o. förse den kontrollerade varan med kontrollmärke]
(†) eg.: hus l. lokal för färg- l. kvalitetskontroll av kläde, om (delvis med karaktär av egennamn) Hansans nederlag (se d. o. 5 a) i London. The lybeskes factorer, som pläge handle opå Stålhoffveth udi Engelandh. G1R 23: 426 (1552).
SAOB
