SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1997  
STÅNGLAS, v. dep., anträffat bl. i pr. pl. o. ss. vbalsbst. -ing.
Etymologi
[sv. dial. stånglas, stångla; avledn. av STÅNGA]
(†) stångas. Een hoop Oxar som stånglas medh Hornen. Sylvius Mornay 494 (1674). Eric Monthelius .. död 1729 genom en olyckelig händelse af en Tjurs stångling. Hülphers Dal. 587 (1762).
Spoiler title
Spoiler content