STÄM stäm4, sbst.2, r.; best. stämmen; pl. stämmar.
Etymologi
[sv. dial. stäm, damm, fördämning; jfr nor. dial. stemm, damm; avledn. av STÄMMA, v.3]
(i fackspr.) om dammliknande anordning för reglering av slipmassans höjd i sliptråg, sliptrågsstäm. TNCPubl. 29: 21 (1958).
SAOB
