SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1997  
STÄV stä4v, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar. Anm. Utvecklad ur den koll. anv. uppträder äv. pl. =. Laggstäf tillåtes vara något jämnbuktige. ReglVirkeslefv. 1825, § 54. 1 1/2 tum tjocka ekstäf. AHB 66: 121 (1871); förr äv. STÄVA, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(stef- i ssg 1673 (: Stef-Carnis). stäv (-f) 1734 osv. stäva (-fv-, -fw-) 1751 (: Pipe-stäfwor, pl.)—1953)
Etymologi
[jfr fsv. stävi, pl., råstavar, stäva, pl., råstavar (med sekundär a-stamsböjning); sg.-formerna stäv o. stäva sekundära till pl.-formerna; se IModéer i NoB 1949, s. 174 f. Jfr STÄVA, v.2]
1) stav (se STAV, sbst.2 6 a) i l. till laggkärl.
a) (stäv) koll.: stäver (se STAV, sbst.2 6 a). Serenius Ggg 1 b (1734). Utaf .. träden tilverkas Bräder .. Plankor .. Stäf (osv.). VetAH 1759, s. 257. Inkomne fartyg .. Wilhelmina, Håkansson, Wisby, stäf. SvT 1852, nr 150, s. 3. Kantsågar för stäf. NPress. 26⁄6 1892, s. 4. — jfr BOTTEN-, EK-, LAGG-STÄV m. fl.
b) i individuell anv.: stav (se STAV, sbst.2 6 a). Lind (1749). Tunnbindareyrket, i hvilket banden så väl som stäfvarne medelst .. (bandkniven) väsentligen upparbetas. AHB 97: 31 (1879). I kväll är det stävar han täljer av rå tall, vilka, sedan de torkat, skola tjäna som väggar i ett laggkärl. Nordström Luleåkult. 96 (1925). AP 5⁄2 1953, s. 1. — jfr PIP-STÄVOR. — särsk. (†) i uttr. falla i stävor, falla i stycken, gå i bitar, upplösas i sina beståndsdelar; anträffat bl. bildl. Vi trodde alldeles att vi skulle falla i stäfvor, som man säger, af bara skratt. Wingård Minn. 2: 44 (1846). Därs. 76.
2) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om stor (tjock o. lång) takspån; anträffat bl. koll. (jfr 1). Stugans vattentak är ett s. k. stävtak, gjort av bräder som belagts med påspikad stäv. FolklEtnSt. 1: 31 (1916).
Ssgr (i allm. till 1 a (o. b)): STÄV-BORD.
1) (†) i mer l. mindre klart kollektiv anv.: tunnstäver. Serenius (1734, 1757; under clapboard).
2) (förr) om bordliknande skiva l. dyl. använd vid tillsågning l. tillhuggning av stäver. FLäffler AntSAOB 1891.
-HOLTS. (†) koll. l. pl.: virkesstycken avsedda att användas till stäver (till enklare laggkärl), motsatt: klappholts (se d. o. 1). All utförsel af Stäf- och Klappholts. PH 6: 4553 (1757). Därs. 10: 507 (1776).
-HUGGNINGS-MASKIN. (förr) UB 6: 294 (1875).
-KARNIS. (förr) jfr karnis 2 a. BoupptSthm 1673, s. 94 a.
-KNIV. (förr) kniv använd vid tillskärning av stäver. Levander DalBondek. 2: 167 (1944).
-SKÄRNINGS-MASKIN. (förr) UB 6: 294 (1875).
-SÅG. (förr) såg l. sågverk för tillverkning av stäver. TT 1878, s. 106. GHT 1898, nr 12 A, s. 4.
-SÅGARE. (förr) person som yrkesmässigt sågade till stäver. PT 1905, nr 100, s. 3.
(2) -TAK. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) tak belagt med stäver. FolklEtnSt. 1: 31 (1916).
-ÄMNE. i sht i pl.: ämnen till stäver. Västerb. 1928, s. 92.
Spoiler title
Spoiler content