SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1997  
SUBDUCERA, v. -ade.
Etymologi
[liksom ä. t. subducieren, eng. subduce av lat. subducere, dra ifrån, i smyg ge sig av m. m., av sub, under (se SUB-), o. ducere, föra m. m. (se REDUCERA). — Jfr SUBDUKTION]
(†)
1) dra ifrån (ngt från ngt; se DRAGA IFRÅN 4 slutet), subtrahera (se d. o. 2). Subducera eller Aftaga ähr att vptaga Jt eller flere taal ifrå thz heele, som på Liniorne ligger, thz igen bliffwer kallas Reliquus. Rizanesander Räkn. 12 b (1601).
2) refl., i smyg ge sig i väg l. avlägsna sig. UUKonsP 8: 13 (1667).
Spoiler title
Spoiler content