publicerad: 1998
SUMMATION sum1aʃω4n, r.; sg. best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. summation, eng. summation, fr. sommation; av lat. summatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till summare (se SUMMERA, v.1)]
1) mat. om förhållandet att summera, (hop)summering, sammanräkning, addition. Dalin (1871). Observera att summationen här börjar med k = 0. Hyltén-Cavallius o. Sandgren MatAn. 5 (1968).
2) (i fackspr.) om förhållandet att flera l. upprepade betingelser l. stimuli o. d. tillsammans åstadkommer en (positiv) effekt l. verkan; äv. konkret, om den åstadkomna effekten osv.; särsk. (psykol.) om förhållandet att en sinnesretning, som ensam icke ger någon förnimmelse, blir verksam, om den upprepas tillräckligt många gånger l. att flera svaga, samtidiga sinnesretningar gemensamt kan ge upphov till förnimmelse. I själfva verket kan den ihållande muskelsammandragningen betraktas som en summation af flera enkla muskelryckningar, som följa så tätt på hvarandra, att muskeln ej hinner uttänjas mellan dem. 2NF 18: 1465 (1913). Rörligheten mellan enskilda angränsande kotor är obetydlig, men genom summation av smårörelser blir ryggradens totala rörelseomfång betydande. SvLäkT 1945, s. 27. Döden torde ofta inträda orsakad av en summation av funktionsrubbningar framkallade av ett flertal sjukdomar. LD 1960, nr 124, s. 2. Summation säges inträffa när två retningar åstadkommer en reaktion som ingen av dem är stark nog att ensam åstadkomma. Lundgren Hebb Psyk. 48 (1964). — särsk. med. o. farm. om kumulativ effekt av läkemedel, kumulation. Verkan (av upprepade doser av vissa läkemedel) .. tilltager småningom i styrka och kan leda till förgiftning. Detta kallar man summation, kumulation eller kumulativ verkan. Santesson Läkem. 94 (1924).
3) i mer l. mindre bildl. anv. av 1 o. 2. Det allmänna kan blott växa genom summation af gifna likartade beståndsdelar och aftaga genom samma delars nötning mot hvarandra eller somligas bortfallande. Norström Masskult. 50 (1910). Även i sin strävan efter .. en sammanhängande världsåskådning, är Dante en son av sin tid och en värdig poetisk arvtagare till de teologiska summationerna. KyrkohÅ 1930, s. 2. Lägg härtill att inledningsorden lästes av en stämma som inte kan ha varit någon mindre än Pär Lagerkvists egen, så ger en summation den slutsatsen att det inte var en TV-underhållning bland de vanliga. DN 6⁄11 1961, s. 16.
Ssgr: (2) SUMMATIONS-EFFEKT. (i sht i fackspr.) jfr effekt 2. Då man .. prövade .. (ultraljud) tillsammans med röntgen blev det en summationseffekt eller, med andra ord, när man behandlat med röntgenstrålar och när sedan ultraljudet kom på blev det brännsår. ST 6⁄5 1949, s. 8. —
(2) -FENOMEN. (i fackspr.) fenomen beroende på summation; särsk. psykol. Summationsfenomen vid reflexernas utlösning .. (är bl. a. nervcellens) förmåga att för någon tid liksom upplagra retningar. Thunberg Livsförrättn. 421 (1925). —
(2) -FÖRETEELSE. företeelse beroende på summation. Själslifvet kan .. icke uppfattas .. såsom en summationsföreteelse af diskreta psykiska beståndsdelar hos atomerna. Vannérus WundtPsyk. 394 (1896). (En flercellig organisms) livsyttringar utgjorde .. det sammanlagda resultatet, en summationsföreteelse, av de enskilda cellernas fysiologiska processer. VäxtLiv 2: 327 (1934). —
(2) -TON. fys. o. mus. om kombinationston med svängningstalet lika med summan av de båda primärtonernas svängningstal. UB 2: 473 (1873). BonnierMusLex. (1975).
Spoiler title
Spoiler content