SUPER- ssgr (i allm. med förebilder l. motsvarigheter i d., nor., t., eng. o. fr., vilka endast i ett mindre antal anförs nedan.) Anm. 1:o Super- med allmänt förstärkande innebörd: mycket, i hög grad, synnerligen o. d. har (särsk. i ssgr med adjektivisk efterled) efter amerik. eng. mönster fått en starkt ökad anv. i vardagligt spr. i sv. (liksom i dan. o. nor.) under de senaste två årtiondena. Av det stora antalet ssgr av denna typ (t. ex. super-dum, -mjuk, -neutral, -söt) har endast ett ringa urval medtagits. 2:o Det regionala (i sht i södra Sv. förekommande) uttalet 40~ har ej anförts i ssgsramsan:
(4) -ATOMBOMB30~020 l. ~002. atombomb med avsevärt större sprängverkan än en ”vanlig” atombomb. UNT 8⁄7 1947, s. 1. —
(2) -ATTENDENT10104. Anm. I ä. nysv. användes stundom den lat. formen superattendens. Vplass man .. Kyrkeherdens i Narfwens begär att Superattendens måtte tilseties i Lijflandh. UppsDP 2 ⁄ 1 1596. [jfr t. superattendent; av mlat. superattendens; senare leden är attendens (gen. -entis), p. pr. av attendere (se attendera)] (numera bl. i skildring av ä. förh.) superintendent. G1R 12: 266 (1539). Georg Norman hade (av G. I) utnämnts till superattendent eller, såsom han senare vanligen kallades, superintendent. (Carlsson o.) Rosén SvH 1: 402 (1962).
