SURPRIS surpri4s, äv. syr-, äv. SYRPRIS syrpri4s, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(su- 1705. sur- 1675 osv. syr- 1793, 1917 (i referat fr. 1734)—1967. -pris 1793 osv. -prise (-ice) 1675—1983. -prisen, sg. best. c. 1775. -priser, pl. 1691 osv.)
Etymologi
[liksom t. surprise av fr. surprise, substantivering av f. sg. av p. pf. av surprendre, överraska (se SURPRENERA)]
(numera bl. med ålderdomlig l. skämtsam prägel) överraskning l. förvåning l. överrumpling; äv.: spratt, skälmstycke; i sht förr ofta om militär överrumpling; förr äv. om ngt som orsakar l. avses orsaka överraskning osv. BrinkmArch. 2: 134 (1675). Denna .. (befästningsåtgärd) förhindrar Surpriser, och lättar utfallen. Rålamb 8: 100 (1691). Jag hörde med surprise i går afton at ett bud ifrån Ers Exellence låtit veta det jag vore väntad till middagen. Leopold (SVS) II. 3: 42 (1798). Håkansson, som var secreterare i bondeståndet, hade börjat att villja föra (förhandlingarna) .. genom surpriser. HT 1918, s. 188 (1809). Herr Flygerman, som icke var någon hatare af surpriser när han sjelf hittade på några. Runeberg (SVS) 7: 93 (1832). Wadman Saml. 2: 88(1835; i pl., om Cupidos pilar). Dörren öpnas, Sophie tittar in, och till min stora surprice bakom henne en citrongul hatt och ett rödblommigt ansigte med ett par söta blå ögon .. och .. ögonen voro Emelies precis. Topelius Dagb. 4: 127 (1839). Vet ni vad, livet har sina små surpriser. Gustaf-Janson KungVank. 91(1963). Det borde ha varit en surprise. Men det var ingen surprise. Söderström Linan 187(1983). — jfr SKRATT-SURPRIS.
