SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1998  
SUTENERA su1tene4ra, äv. sɯ-, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(sou- 1715—1904. su- 1801—1936. -tenera 1715—1936. -tinera 1740—1842)
Etymologi
[jfr sv. dial. soutenera (sig), försörja sig, ha sin näring, existera; av fr. soutenir; etymologiskt identiskt med SUSTINERA]
(numera knappast br.)
1) understödja l. hjälpa l. bistå (ngn l. ngt); stundom svårt att skilja från 4 b; jfr SUSTINERA 2. Biurman Brefst. 178 (1729). Gref Lewenhaupt hade så försigtigt stäldt sitt Infanterie, att han med den ena batallionen kunde soutinera den andra. HSH 2: 227 (c. 1745). En bataljon af rysk-tyska legionen, som skulle sutenera .. (de mecklenburgska hästjägarna) tog flykten vid danskarnes första salfvor och lemnade våra raska mecklenburgare i sticket. Hultin Minn. 66 (1872). Ekbohrn (1936).
2) med person- l. sakobj.: försvara (se d. o. 3, 5); äv. abs. Som Sverige nu ej är i stånd med vapen at soutenera sig sielf. 2RA 1: 118 (1720). 2RARP 2: 136 (1723; abs.). Många (hade) en redan i Finland och annorstädes väl förtjent krigsära att sutenera, och ännu flera af de yngre en sådan att förvärfva. Wingård Minn. 10: 90 (1849). Ekbohrn (1936).
3) refl.: uppehålla sig. 2RARP 16: 488 (1747). Det blir .. omöjligt att soutenera sig på Statens högsta platser för personer som ej ha annat i hufvudet än puder. Tegnér Brev 2: 333 (1823).
4) försörja sig, ha sin näring, existera; försörja l. underhålla (ngn l. ngt); jfr SUSTINERA 3.
a) intr.: försörja sig l. existera l. leva; särsk. i uttr. sutenera av, förr äv. med l. vid ngt, försörja sig med ngt, leva av ngt. Vi som drifne af en stor lust, at lära något, hvarmed vi kunde soutinera, lade all vår flit til at vänja oss vid nåhlen. Dahlberg Lefn. 38 (c. 1755). Jag hoppas att de i stället för sysslan i Sala .. hjälper mig någon pension, att jag får litet att soutenera av. Dædalus 1952, s. 71 (cit. fr. 1757). (En medfånge) utfrågade förut hwad wi warit, och hwaraf wi uti Europa soutinerat. Ullman Frök. 49 (1780). En mindre Sacellanie, wid hwilken jag knapt kan soutenera. VDAkt. 1785, nr 430. Han .. fingo någon tillökning på sin lön af mitt biträde, och kunde således bättre soutinera. Därs. 1790, nr 263. Jag måste snarare hålla mig beredd att mottaga hvad som hälst — för att kunna soutenera. Bååth-Holmberg Morf. 2: 14 (1910).
b) tr.: försörja l. underhålla (ngn); äv. refl.: försörja sig. Om vi .. vore (i stånd), att på en gång kunna sättia till lands tre a fyra tusende mann (i England), hvarmed och huru skulle vij dem soutenera? CGyllenborg (1715) i HSH 10: 196; jfr 1. Jag hade redan formerat mig efter afskiedstagningen den plan, at aldrig komma hem mera, förrän jag på et eller annat sätt kunde soutenera mig sielf. Tilas CurrVitæ 71 (1756). Huru stor lön har han då? han måtte wäl kunna soutenera sig hederligt, så länge han lefwer. Hwalström SpecPaid. 47 (1773). Intresset af mitt arf torde rikligen förslå att anständigt soutenera mig i Upsala. Hjärne DagDrabbn. 244 (1882).
5) hålla (ngt) i stånd l. i skick, underhålla (ngt); vidmakthålla l. bibehålla l. bevara (ngt); äv.: tillgodose (ngt); äv. refl., med saksubj., särsk.: hållas i stånd, bevaras; jfr SUSTINERA 4. Biurman Brefst. 178 (1729). (Forsmarks bruk) skulle af sin revenue soutenera både Bruks och gårdsens åbyggnader, samt gifwa Egaren sin lifsbärgning. NoraskogArk. VI. 1: 18 (1768). Hargs Bruk är både snyggt och kostbart byggdt .. och sedan har det warit lätt at öka på och soutenera hvad påbegynt blifwit. Därs. Emedlertid har .. (Sankt Petri kyrka) dock soutenerad sig, och genom Församlingens välsinnade Ledamöter underhållen så till murvärck som prydnader. Bæijer BeskrYstad 44 (1793). Ett Karde-Fabrique underhålles utj afledne Frabriqueuren (sannol. fel för Fabriqueuren) Flinckenbergs hus, som soutinerar ortens behof. Därs. 60. Soutenera .. hålla i stånd. Pfeiffer (1837). Ekbohrn (1936). — särsk. (†) refl., i frågesatsen hur sutenerar sig ngns hälsa?, hur står det till med ngns hälsa? Då någon kommer är allas fråga enahanda, huru mår Kungen? huru soutinerar sig R R Sparres hälsa? HH XXXII. 2: 34 (1783).
6) (†) utforma (ngt). Af yttre façaderne (på Linköpings kyrka) kan dömmas at hon är bygd på en gång i sammanhang, ehuru den tidens smak fordrat, at icke hwarje sida fått wara Soutenerad i en style, utan äro 2 à 3ne variationer å hwardera. Palmstedt Res. 9 (1778).
7) (†) uthärda l. tåla l. fördraga (ngt). Utom den mästerliga inrättningen Indelningsvärket, hade aldrig Sverige kunnat uthärdat och soutenerat Carl XII:s krigstid. HSH 9: 116 (c. 1800).
8) (†) vidhålla l. hävda (ngt); hålla i gång (ngt); äv.: visa l. upprätthålla (ngt); jfr SUSTINERA 6. NoraskogArk. 5: 336 (i handl. fr. 1729). Du håller med Cornelius, att det war facinus præclarissimum (dvs. en lysande bragd); men jag soutenerar contrarium. Wallenberg (SVS) 2: 98 (1764). Soutinera något. (Dvs.) Stå fast wid sin mening om något. Sahlstedt (1769). För resten kan man anmärka, at den vördnad som .. (i operan Alceste) vises Apollos bild, blifver icke af alla soutenerad. Kellgren (SVS) 4: 217 (1781). Hwad wäsänteliga Raisonementer bör man söka Soutinera uti Sällskap? Walcke MbDansk. 31 (1782). Jag har förr aldrig sett svart, sade han, men nu finner jag inga ressurser. Det soutenerar jag, om än i ögonblicket mitt hufvud skulle springa på stupstocken. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 121 (1808). Gynther ConvHlex. 394 (1848).
9) (†) med tygel hålla tillbaka (häst); äv. med avs. på rörelse. Ehrengranat HästRör. 85 (1818; i p. pf., om rörelse). Dens. Ridsk. I. 1: 30 (1836).
10) (†) spela l. utföra (en roll o. d.); äv.: visa upp (ngt). Det är skada, säger jag, at Ni aldrig ären i stånd at soutenera Er role. Kellgren (SVS) 4: 195 (1781). Alla soutenerade wäl sina roller (på en maskeradbal). DA 11⁄3 1825, s. 1. Regenten har .. att soutenera tvenne personligheter, den ena enskild såsom menniska, den andra offentlig såsom Regent eller Statsmaktens innehafvare. Boström Lag 52 (1845).
Spoiler title
Spoiler content