[ssg med KLINGA, sbst.1; sannol. av en icke anträffad ssg i t., vilkens första led är t. schwang, biform till schwank, svängande, böjlig, smal, till stammen i schwanken, svanka (se SVANKA, v.)]
(†) om den tunna bindvävsskiva som delar öronsnäckans spiralkanal i två delar. Waldthornet (i örat) delas längs efter mitt i tu inuti genom en Swangklinga (lamina Spiralis propria) så at inuti waldthornet äro twenne gångar, som bli alt smalare och smalare. Rosenstein Comp. 278(1738).
