SVARTIS svar4tis, adj. oböjl., endast i predikativ anv.
Etymologi
[bildat (med anslutning till SVART, adj.) ss. kortord till svart-sjuk; jfr med avs. på ordbildningen äv. poppis (se POPULÄR Anm. sp. P 1470)]
(vard.) svartsjuk; stundom äv.: avundsjuk; särsk. i uttr. svartis på ngn, svartsjuk resp. avundsjuk på ngn; jfr SOTIS. Han är svartis för att jag blir insläppt i köket och för att jag får gå ut och spatsera med frun om söndagarna. Vi 1953, nr 39, s. 7. Jag undrar då inte på om hon är svartis på nya fröken. Carlsson Hel 96 (1953).
