SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1999  
SVÅGRAD, p. adj.
Ordformer
(sw-)
Etymologi
[jfr d. svogret; p. pf. av SVÅGRA l. bildat direkt till svåger med anslutning till BESVÅGRAD l. FÖRSVÅGRAD (se FÖRSVÅGRAS) (l. kortform av d. o.)]
(†) i svågerlag (med ngn), besvågrad. Imedlertid wil han, jag efterfråga skall En Man, som swågrad är med en ... benämd ... Chrisall. Palmfelt Molière 21 (1738).
Spoiler title
Spoiler content