SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2000  
SYDAN, r. l. m.; best. =.
Etymologi
[till SYD, adv., sbst.2 o. adj. (jfr NORDAN, OSTAN, SUNNAN, VÄSTAN); jfr ävensom mlt. sǖden, t. süden, nl. zuiden (se SYDEN)]
(†) i uttr. av sydan, från söder, söderifrån; jfr SYD adv., sbst.2 o. adj. II 1. (Jag) kom om sijdor mot Trunsöö och måste hålla uth en faselig stoor storm af Sydan. HFinlÖ 455 (1730).
Spoiler title
Spoiler content