SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2000  
SYNKRONOGRAF -kron1ωgra4f l. -krωn1o- l. 1204, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[av eng. synchronograph, av en ssgsform till σύγχρονος, samtidig (se SYNKRON), o. -GRAF]
(förr) automatiskt fungerande telegrafapparat som skrev morsetecknen synkront med frammatningen av textremsan. AB 26 ⁄ 5 1897, s. 4. Auerbach (1913).
Spoiler title
Spoiler content