publicerad: 2001
SÅRSA, r. l. f.; utom i sg. obest. anträffat bl. i pl. -or.
Ordformer
(sårsa (-sz-) 1751—c. 1753. såssa (-sz-) 1670—c. 1755. sååsza 1689)
Etymologi
(†) sår; skråma. (Soldaten) giör .. (jungfrun) een fahrligh Såsza och dödeligit Såår. Rudbeckius JMatthiæ 10 (1670). (De) höggo .. hwarannan temliga sååszor, så at de som sågo der på, mente at de woro dräpne och dödade. Rudbeck Atl. 2: 310 (1689). Med et swärd gafs mig en sårsza öfwer näsa och mun. Tessin Bref 1: 12 (1751). Såssa .. Skråma, diupt sår. Schultze Ordb. 4024 (c. 1755).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content