publicerad: 2003
TANGO taŋ4gω l. -go, r.; best. -n; pl. -oer (SAOL (1986) osv.) l. -r (IllSvOrdb. (1964) osv.) l. -s (Upsala 10 ⁄ 10 1925, s. 4, osv.).
Etymologi
[möjl. via eng. l. fr., av (argentinsk) span. tango, tidigast (t. ex. i uttr. tangos de negro) om festplats l. sammankomst för svarta sydamerikaner med dans till trumma, urspr. om trumman, senare om själva dansen; sannol. ytterst av afrikanskt ursprung (jfr ibibio (Kongo) tamgu, dansa) o. möjl. en ljudhärmande bildning]
(urspr. rioplatensisk men numera i flera former förekommande) sällskapsdans, vanl. i (långsam) 2/4-takt med synkoperad rytm (kännetecknad av komplicerade turer, glidande steg o. dramatiskt utspel); äv. om (melodisk o. sentimental) instrumental musik l. sång (med tillhörande intensivt känslomässig lyrik) använd ss. ackompanjemang till dansen l. framförd ss. självständigt musikstycke. En smäktande tango. Finsk, grekisk tango. Taube Inte 78 (1918). Tangon infördes 1911 till Europa (närmast till Paris) från Argentina. 2NF (1918). Samborombon, en liten by förutan gata, / .. nästan i kanten av den blåa Atlanten / .. dit kom jag ridande en afton i april / för jag ville dansa tango. Taube EvTaBäst. 91 (1937). Dagens rioplatensiska tango sjungs mestadels i en stil som förenar kreolska traditioner med italienska bel canto-ideal. NE (1995). Argentinarnas smärtfyllda och finländarnas melankoliska tango har funnit varandra i smältdegeln. DN 26 ⁄ 2 1997, s. A23.
-FOTBOLL~02 l. ~20. (tillf., skämts.) om sydamerikansk (i sht argentisk) fotbollsstil (med dribblingar som kan liknas vid tangons komplicerade turer). Idrottsboken 1979, s. 9. —
-FÄRG. [jfr eng. tango; det engelska ordet har sannol. uppstått gm en association mellan den mörkt orangeröda färgen hos en tangerin o. det förhållande att samma färg blev modern i samband med tangons införande till Europa på 1910-talet] (numera föga br.) om mörkt orange (l. orangebrun) färg. Hans uppmärksamhet var .. delad mellan monsieur Chaner .. och den vackra modedockan i vitt .. och tangofärg. Wahlenberg Ruck OffFästmö 340 (1916). —
-KAVALJER. om manlig dansare i par som dansar tango (jfr kavaljer 3 b); äv. (vard., nedsättande) utvidgat, om manlig charmör (med tangorabatt o. pomaderat hår o. ”sliskig” stil). UNT 20 ⁄ 5 1932, s. 3. Ett bedåriskt s. k. äckel – tangokavaljeren – kom efter första världskriget .. till vår snöiga nord. Hodell Wärdsh. 253 (1945). Han dansade som en gammeldags tangokavaljer med många svåra steg och svängar. KvällsP 14 ⁄ 1 2002, s. 20. —
-MELODI. jfr melodi 2. Ingen kan dansa tango som en .. argentinare och argentinska kompositörer skapa de bästa tangomelodierna. Martin PampL 18 (1930). —
-RABATT. (vard.) liten, smal mustasch (som spreds med tangon under 1910—40-talen i Europa). På kvällarna blev det dans, och då försökte ett par charmörer med tangorabatt på överläppen att ta några pas på golvet. DN 2 ⁄ 4 1933, Söndagsbil. s. 6. Kanske föll en av .. (ungdomarna åtalade för narkotikabrott) ur ramen, han i svarta byxor, .. pomaderat hår och tangorabatt. SvD 4 ⁄ 6 1997, s. 16. —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content