TERMINOLOGISERA -log1ise4ra, v. -ade; vbalsbst. -ANDE, -ING.
(mera tillf.) (gm omvandling l. inskränkning l. insnävning av allmänspråkligt l. allmänspråkliga ord) skapa l. utveckla l. fastställa terminologi (inom ngt fackområde); uttrycka l. definiera fakta l. (sak)förhållanden l. omständigheter o. d. med (normativt fastställda) facktermer; äv. i negativa l. nedsättande sammanhang, i fråga om skapande l. användande av onödigt krånglig l. teoretiserande terminologi; äv. tr.: omvandla l. inskränka l. insnäva (allmänspråkligt l. allmänspråkliga ord) till fackterm(er); särsk. ss. vbalsbst. -ing. Särskildt fingo filosoferna på pelsen för deras terminologiska barbari eller barbariska terminologiserande. AnderssonBrevväxl. 1: 248 (1852). Genom terminologisering av ett allmänord kan man ge detta en klart avgränsad betydelse inom ett fack och därmed säkerställa dess informationsinnehåll i just det fackets terminologi. VadHändSvSpr. 198 (1976). Metaforen (har) ofta spelat roll vid terminologisering, dvs. då man uppnår differentiering mellan ickefackord och fackord och därigenom ’skapar’ en term genom att tilldela en känd ordform ett nytt begreppsinnehåll. Språkform 198 (1979). Margareta Westman nämner .. den ökande tendensen till terminologisering i samhällslivet. Just detta termskaparraseri tycks vara utmärkande för många samhällsreformatorer av idag. SprSamfunn 127 (1985). Det förekommer alltför mycket terminologisering för termernas egen skull. Graden av vetenskaplighet blir inte högre för att man använder konstiga ord. Språkv. 1990, nr 4, s. 10. —
