SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2004  
TESA te3sa2, v. -ade.
Etymologi
[sv. dial. tesa; motsv. d. tese, mlt. tēsen, fht. zeisan (t. zeisen), mnl. tēsen (nl. teezen), samtliga: plocka, dra, rycka (isär), reda (ull) o. d., feng. tǣsan, dets. (eng. tease, äv.: karda, reta); trol. till den rot som äv. föreligger i gr. δαίεσϑαι, (för)dela, sanskr. dáyate, delar. — Jfr SISA, v.1, STRIPTEASE, TEST, sbst.2, TIA, v.1, TINA, v.2]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) särsk. med avs. på ull: reda (gm att dra ut den o. lösa upp bildade tottar). Sedan ullen .. blifvit tesad, försiggick finkardningen. Norlind AllmogL 229 (1912). Att tesa .. (ullen) betyder att dra ut den, så att fibrerna ligger löst och inte hopsamlade i ulltottar. Hallström Warburg Spinnb. 76 (1977).
Spoiler title
Spoiler content