publicerad: 2004
TILL ssgr (forts.; jfr anm. sp. 1160):
(II 8 b α) TILL-RYNKA, -ning. göra (ngt) rynkig; särsk.: rynka ihop (tyg l. (del av) klädesplagg o. d.). NJournD 1855, s. 45. —
-RÅD. (-råd 1541–1747. -råde 1681) [jfr fsv. tilradh, åtgärd, o. -råda, v.] (†)
1) till II 1 d l. 10 b: tillgångar l. förråd. Så skal iagh .. förderffua idhars brödz tilrådh. 3Mos. 26: 26 (Bib. 1541). Schenberg (1747).
2) till II 10: tillrådan, råd (särsk. i förb. med prep. med o. gen.-attribut); äv.: föresats, avsikt. Vnder W. K. Mtz. nampn medh W. K. Mtz. höghe Officerers tilrådh folcket wärffua och sambla. SvTr. V. 1: 785 (1632). Tilråde, föresätiande. Verelius 256 (1681). —
-RÅDA, v. -an (se avledn.), -else (†, Lind 1: 167 (1749)), -ning (numera föga br., Linc. Mm 2 a (1640), SAOL (1950)). [fsv. tilradha] jfr råda till. A.
1) (†) till II 5 a, refl.: rådslå (med ngn). Iag tillrådde mig med mina käre föräldrar huru iag mig skulle förehålla. VDAkt. 1702, nr 27. B. (†) till II 8 b β.
2) göra i ordning l. förfärdiga l. bereda (ngt) (jfr -arbeta 2); äv. (med anslutning till till II 5) med indir. obj., närmande sig bet.: förvärva l. skaffa (ngt) åt (ngn, särsk. sig, ngt) (jfr -skaffa); jfr råda, v.1 18 b (β), d. Om han samkar penningar til hopa såsom stofft, och tilrådher sigh klädher såsom leer. Job 27: 16 (Bib. 1541). Thet är en ganska mager spis, then man så tilråder. Swedberg SabbRo 1068 (1690, 1712). Swedberg Schibb. 196 (1716).
3) avla (barn); äv. med indir. obj. betecknande kvinna med vilken barnet avlats. Att hon samma barnn förmördt hade hende war tilraadt. HSH 29: 131 (1542). VDAkt. 1660, nr 38. C.
4) till II 10: råda (ngn) till (ngt, särsk. angivet med inf.-förb.); äv. dels utan indir. obj. (i sht förr äv. (med anslutning till till II 13 a) med avs. på ngt förefintligt: anbefalla, förorda), dels abs.; förr äv. med det direkta obj. ersatt av prep.-förb. inledd av (pleonastiskt) till; jfr -styrka. G1R 26: 460 (1556). Ther till salige konung Göstaff .. så offte troligen och faderligen tillrådt och förmanedt hafver. RA I. 2: 88 (1563). Såsom sjelf närings-idkare, borde jag snarare til- än afråda sammanskott. AdP 1786, s. 125. Af Arndts sanna Christendom tillrådas endast 1, 2, 3 och 5 böckerne. Agardh BlSkr. 1: 12 (c. 1855). Hedberg Lej. 44 (1868; abs.). Att låta publiken sitta och titta på en och samma bild under en längre stund är icke att tillråda. Förberg SäljFilm 204 (1946). Han blev tillrådd att äta mycket stuvade ärter och surkål. Moberg Utvandr. 387 (1949).
Avledn. (till -råda 4): tillrådan, r. l. f. (givande av) råd (att göra ngt), inrådan; (bestämt) förordande; särsk. i förb. med prep. på o. gen.-attribut betecknande den som givit rådet; jfr -råd 2. SvTyHlex. (1851). La Voy ville nödvändigt köpa kuriosa, medan jag på Chens tillrådan måste skaffa mig kinesiska visitkort. Lilius KinKrigsb. 110 (1928).
tillrådig, adj. (mera tillf.) tillrådlig. Jag sa henne naturligtvis att jag inte fann saken tillrådig. Siwertz Förtr. 108 (1945).
tillrådlig, förr äv. tillrådelig, adj. som kan (l. bör) tillrådas l. rekommenderas; lämplig; välbetänkt; i sht predikativt; särsk. om handling angiven med inf.-förb. Är ej det motsatta tvertom tillrådeligt. Tiden 1848, nr 57, s. 2. Det är icke tillrådligt att (i hård vind) försöka öka styrverkan genom att ge mer motor. Söderberg PrFlygl. 1: 106 (1935).
Spoiler title
Spoiler content