TILL ssgr (forts.; jfr anm. sp. 1160):
(II 1 d, e) TILL-STEG. (†) tillträde. RP 8: 751 (1641). Fausse Braij (kan) intet förmeena dem Tillsteg till Facen. Rålamb 8: 51 (1691). —
(II 8 a α, b α) -STELNA, -ing (numera bl. tillf., NoraskogArk. 4: 221 (1719)). stelna till; i sht förr äv. dels: frysa till, dels tr.: göra (ngt) stel; äv. bildl. Watnetz tilstelnande på alla kanter. Block MotalaStr. 58 (1708). En regnkappa af kamlott invändigt överdragen med kautschuk .. så gammal och tillstelnad, att den stod för sig sjelf som ett litet tält, då den ställdes på marken. Adelsköld Dagsv. 2: 8 (1900). Den gammalsvenska stilen, hvilken ju har en särskild förmåga att tillstelna brefformen. Dahlgren Släktprof. 1: 7 (1911). —
(II 1) -STIGA. [jfr fsv. tilstigha, sitta upp (på häst)] (†) stiga l. träda fram; särsk. bildl., dels: framträda, bli synlig l. påtaglig, dels (till till II 1 d (l. e)) i fråga om att komma i åtnjutande av ngt; jfr stiga till 1, 2. GävleDomb. 64 (1633). Ålderdoms swagheterne begynna nu hos mig at tillstijga. VDAkt. 1711, nr 300. jfr: Lindroth Gruvbrytn. 1: 182 (1955; i fråga om gruvprivilegier på 1600-talet).
