TILL ssgr (forts.; jfr anm. sp. 1160):
(II 5) TILL-VÄLDIGA. [efterleden en utvidgning av -välla (förr äv. -välda), sannol. med anslutning till väldig, som har makt] (†) refl.: tillvälla sig (ngt). VDP 21 ⁄ 6 1757, § 1. Wi tilwälldige osz dock härmed ingen rättighet, at .. stifta någon Skrif-Lag för Medborgare. Brunkman SvGr. 74 (1767). —
-VÄLJA. [fsv. tilvälia]
1) (†) till II 8 b: gm val utse (ngn); utvälja (ngn l. ngt); i vissa språkprov möjl. med (bi)bet. av kompletterande val o. övergående i 2. Linc. Z 3 a (1640). Så väl caszan som archivet bör inventeras hwartannat år, wid de nye tilwalde Directeurernes inträde. PH 15: 538 (1793).
2) till II 11 a α α' : välja (ngt, särsk. skolämne) ss. komplettering; jfr 1. För lärjunge, som tillväljer grekiska, må, därest han så önskar, antalet tillvalda ämnen inskränkas till två. SFS 1928, s. 1319.
