SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2005  
TIMAS, v. dep. -ades. vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
(äv. -j-)
Etymologi
[fsv. timas; jfr sv. dial. timas, para sig; avledn. av fsv. time, tid (se TIMME)]
(†) om djur: para sig, kopulera. (Djuren) bliffua .. (av vinet) så lustighe, at the ey för wenda igen at leeka och timas, än the platt äro vthtrötte. AAAngermannus VtlDan. 339 (1592). (Katterna) äro mycket hitzige och giälmande uti theras tjmande eller samangång. Broman Glys. 3: 174 (c. 1730).
Spoiler title
Spoiler content