TJALL ɟal4, sbst.2, n.; anträffat bl. i sg. obest.
(vard.) fel; äv. konkretare: defekt l. skada; särsk. i uttr. tjall på (telefon)linjen, fel på telefonlinjen l. -förbindelsen, äv. bildl. Dom som inte har det så roligt är väl herrn och frun. I går var det tjall på linjen igen. Sörlin FruV 31 (1933). Om det blir något tjall, ring ögonblickligen till telefonväxeln. Alving MännOmk. 93 (1952). Tjall på telefonlinjerna mellan Malmö och Stockholm de senaste dygnen har medfört att slumpen avgjort om man kommit fram eller ej. SDS 26 ⁄ 1 1993, s. C10. Ett tryckeri .. där det blev tjall på färgtrycket när temperaturen och fuktigheten varierade. DN 24 ⁄ 7 2003, s. A13.
SAOB
