TRAJA traj3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE; jfr TRAJ.
Etymologi
[sv. dial. traja; sannol. av ljudhärmande ursprung]
i sht jäg. om djur, i sht villebråd: göra spår efter sig. Har haren trajat mycket och gjort många lyckor, tar det rundlig tid att reda ut spåret. Kolthoff DjurL 390(1900). Jag (bestämde) mig för att fara upp till Gräftåvallen vid Österfjället .. I vanliga fall är haren uppe och trajar där även om det snöar på natten. SvJakt 1970, s. 186.
