TRANSITION transiʃω4n, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[liksom t., eng., fr. transition av lat. transitio (gen. -ōnis), vbalsbst. till transire, gå över (se TRANSIT)]
övergång (från ett skede (se SKEDE, sbst.2 4) l. ämne l. sällskap o. d. till ett annat); förr särsk. i fråga om framställning i tal l. skrift; äv. mer l. mindre konkret; äv. (i fackspr.) i fråga om befolkningsutveckling, i uttr. den demografiska transitionen, övergången från höga till låga födelse- o. dödstal. Uplästes en copia aff h:r Olai Rudbeckii förklaring öf:r dhess transition till stadssens societet. UUKonsP 11: 215 (1675). Ett skrifsätt, som .. bör vara simpelt, tydeligt och manligt .. med de transitioner, som äro så svåre i en Historisk Afhandling. Kellgren (SVS) 5: 71 (1786). Herr Leopoldt ansåg (prisskriften) N:o 3 äga et märkeligt företräde för N:o 6 genom plan, tankar, känsla, transitioner, några mästerliga uttryck. SAD 1: 317 (1788). Med hvarje stund din position / Befinnes i en transition / Från det-går-an till det-går-illa. Valerius 1: 181 (1855). Sjunkande dödstal men bibehållna höga födelsetal. I i-länderna har man fått även födelsetalen att sjunka .. Man har passerat .. den demografiska transitionen. GbgP 27 ⁄ 2 1987, s. 4. Livet består av transitioner, man går från en fas till en annan, från rum till rum och under vägen står olika frågor på dagordningen. GbgP 15 ⁄ 12 2002, s. 46.
