SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2007  
TRAVELLERA trav1ele4ra, äv. TRAVLERA travle4ra, förr äv. (i bet. A o. där allenarådande) TRAVAJERA l. TRAVALLERA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
(travailler- 16781894. travaller- (-aua-, -l-) 16291662. traveller- 1873 osv. travler- (-f-) 1872 osv.)
Etymologi
[jfr sv. dial. travellera, trabelera, arbeta flitigt, slita o. släpa, ta sig fram sakta och mödosamt, gå fram o. åter, motsv. ä. dan. o. dan. dial. travaillere, travallere, travalje, plåga, sätta i hårt arbete, slita o. släpa, skynda sig o. d., nor. travelere, trava, traska, vara i farten; sannol. dels av i ä. källor ej belagda t. verb motsv. mnl. travaelgeeren (nl. travailleeren), dels direkt av fr. travailler, besvära, ansätta, söka påverka, arbeta m. m., av ffr. travailler, traveiller, travillier, späka (sig), ha värkar, besvära m. m., återgående på ett vulgärlat. tripaliare, till senlat. trepalium, ställning för piskning l. tortyr, (sannol. bildat efter likbetydande gr. τριπάσσαλον) till tres (se TRE, räkn.) o. palus (se PÅLE, sbst.2); i bet. 3 möjl. delvis med anslutning till eng. travel, resa, färdas (av ffr. travailler), l. TRAVA, v.1 — Jfr TRAVALJ, TRAVLARE]
A. i fråga om plåga l. besvär o. d.
1) (†) plåga l. ansätta (se d. o. II 4) (ngn); äv. med försvagad bet.: pressa l. söka påverka (ngn) (jfr ANSÄTTA II 5); äv. utan obj., särsk. i uttr. travallera uti ngt, agera l. verka med ngt syfte i ngn angelägenhet o. d. Att travallera fiendhen och tvinga honom till contribution. AOxenstierna 4: 346 (1629). Först insinuerendes migh i theres wänskap .. Så at .. (tillfälle gavs, att) man tå medh hopp kundhe trauallera theruti .. att factiones opstunde i Landet. HSH 24: 197 (1630). (Han) travailleras att emottaga Talmanskapet i Bondeståndet. Liljecrona RiksdKul. 19 (1840).
2) (†) intr.: utstå mödor o. besvär; arbeta hårt; särsk. om födande kvinna: ha värkar. VDAkt. 1656, s. 141. Just i detta moment börjar min hustru travailiera. MoB 6: 38 (1781). Strindberg Brev 10: 30 (1894).
B.
3) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) ströva, traska, gå till fots; jfr TRAVLA. SöndN 1873, s. 146. Här utmed Donau ha all verldens patrask travellerat så jag känner mig rigtigt hemtreflig i min rol som landstrykare. Strindberg Brev 11: 339 (1896). Inte hade jag behövt travlera som för länge sedan. Åkt hade jag kunnat, spart benen. Vi 1955, nr 34, s. 3. Östergren (1959; angivet ss. skämts. o. mindre br.).
Spoiler title
Spoiler content