TRILOGI tri1logi4 l. tril1-, r. l. f.; best. -n l. -en; pl. -er.
Ordformer
(-logi 1837 osv. -logie 1844. -logierna, pl. best. 1810 osv.)
Etymologi
[möjl. av t. trilogie, liksom eng. trilogy, fr. trilogie ytterst av gr. τριλογία, ssg av τρι- (se TRI-) o. λογία (se -LOGI)]
1) om tre (i fråga om handling l. tema(n) l. motiv o. d.) sammanhållna (skön)litterära l. (musik)dramatiska l. filmiska verk (av samma upphovsman). Phosph. 1810, s. 235. Om Äschylos .. uppfann Trilogien .. är icke fullt afgjordt. Atterbom PoesH 2: 199(1848). ”Die Walküre” tillhör .. den trilogi, som under det gemensamma namnet ”der Ring des Nibelungen” för första gången gafs i Bayreuth. Norman MusUpps. 100(1883). En trilogi av förträffliga böcker till ledning för människor med byggnadsplaner. Form 1951, s. 44. Romanerna .. bildar en trilogi på gemensamt grundtema. Qvarnström ÖbackaUrbs 370(1954). Filmen är den första i en planerad trilogi. SDS 8 ⁄ 12 2006, s. B2. — jfr ROMAN-TRILOGI.
2) (†) triad. SKN 1844, s. 186. Oden, Höne och Lodur uppträda .. (vid människans skapelse) i en trilogi, likasom vi sett Oden, Vilje och Ve framstå såsom en trefaldig gudamakt vid verldsordningens införande. Wisén Oden 13(1873). Fullgörandet af skyldigheterna mot ”Gud, Konungen och Fädernesland”. Denna sistnämnda trilogi och deklamationerna .. äro karakteristiska för (1700-talet). KyrkohÅ 1918, s. 80.
Avledn. (till 1; numera bl. tillf.): TRILOGISK040, adj. som tillhör l. har avseende på en trilogi. Ur speculatif synpunkt betraktade, kunna, ja böra de trilogiska membra förhålla sig till hvarandra såsom sats, motsats och förmedling. Atterbom PoesH 2: 204(1848). Ett försök till trilogisk komposition i nyare tid är Schillers dramatiska dikt ”Wallenstein”. NF 16: 105(1891).
SAOB
