TRIMURTI trimur4ti, r. l. m. l. f.; best. -en l. -n.
Etymologi
[jfr t., eng., fr. trimurti; ytterst av sanskr. trimūrti-, ssg av tri-, till tráya- (se TRE, räkn.), o. mūrti-, kropp, form, gestalt]
relig. av de hinduiska gudarna Brahma, Vishnu o. Shiva bildad treenighet; i sht förr äv. i utvidgad anv., i fråga om fornnordisk mytologi. Loder .. (är) den destructiva sidan af (den trefaldiga) Gudomligheten – ungefär liksom Schiva i Indiens trimurti. Atterbom VittH 101 (1845). Scenen ur Gylfaginning med trimurtien Hár, Jafnhár och PriDi. AntT XVI. 4: 249 (1897).
SAOB
