[sv. dial. träl; jfr nor. dial. træl (o. från nor. inlånat d. træl); sannol. eg. samma ord som TRÄL, sbst.1, l. möjl. till TRÄLA, v.1]
(†) om förtjockning av överhud (på händer l. fötter) som bilda(t)s vid hårt l. upprepat tryck; valk l. liktorn. En smutsig dräng, som upkom från åkern, med et förbrändt ansigte, och trälar i händerna. Eurén Kotzebue Orth. 2: 109(1794). Trälar eller liktornar. Almström KemTekn. 2: 524(1845). Wretlind Läk. 1: 111(1893).
SAOB
