publicerad: 2009
Ordformer
(träl- (-ähl-, -ää-) 1539 osv. trällande c. 1620)
Etymologi
vara träl (se TRÄL, sbst.1 1) l. arbeta ss. träl, slava; oftast i utvidgad l. oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. (motsv. TRÄL, sbst.2 2): arbeta som en träl, arbeta (omänskligt) hårt (för ngn), slita (o. släpa); äv. med inbegrepp av att vara ngn l. ngt undergiven l. underkastad. The Egyptier twingadhe Israels barn med obarmhertigheet til at träla. 2Mos. 1: 13 (Bib. 1541). Swenske skulle träle oc Danske wara Herrer. Svart Gensw. F 2 a (1558). Uslingen trälar i sin Herres tjenst med en hungrig Mage och hör tillika sit försmägtande Barn skria efter Bröd. Lanærus Försök 98 (1788). Att under en kort tid slå sig lös och ruska upp själ och kropp från trälandet i lifvets trampkvarn. Adelsköld Dagsv. 3: 310 (1900). Midt i solgasset .. trälar hon på åkren dagen lång. Wulff Petrarcab. 129 (1905). En hade inget att miste därborte. Vad skulle det vara? En trälade på herrgårn, så en spottade blod. Är det nånting att mista? Moberg Utvandr. 294 (1949). — särsk.
a) i uttr. träla för ngn (äv. sig) l. ngt, arbeta som en träl för ngn l. ngt l. i ngns tjänst. G1R 12: 262 (1539). Nu är wäl sant, at .. wår Swänska nation är mera wahn at träla för mindre förtienst; än utlänningarna. Polhem Bet. 1: 24 (1721). Hon för sig och modern trälar / Långt på natten med sin nål. Wirsén Dikt. 155 (1876). Lång och hård var kampens tid, ty jag hade under verk och vaka i åratal nödgats träla för födan. Cronholm Minnesbl. 205 (1908).
b) i uttr. träla under ngn l. ngt, arbeta ss. träl l. som en träl under ngn l. ngt; äv.: vara ngn l. ngt underkastad; äv. (o. i sht) bildl. Swedberg Cat. 34 (1709). Han hade .. förklarat, att han aldrig frivilligt skulle träla under Xerxes. Carlstedt Her. 3: 286 (1833). Menniskoanden här på jorden trälar under två bistra tyranner: tid och rum. 3SAH 5: 5 (1890). Vi skola utveckla oss till verklig själfständighet, så att vi ej träla under falska auktoriteter. Wirsén EKey 63 (1900).
c) i uttr. träla med ngt, arbeta hårt l. slita med ngt. Huru som iag .. måst .. med suckan och ängslan, träla med ungdomens Information utj 3:die classen. ÅbSvUndH 68–69: 129 (1711). HLilljebjörn Hågk. 1: 85 (1865; om häst). Åt de miljoner, som .. hafva trälat med malning och andra dylika arbeten, har rytmen skänkt lättnad. Cederschiöld Rytm. 24 (1905).
d) (numera bl. mera tillf.) refl., särsk. i sådana resultativa uttr. som träla sig till ngt, träla ihjäl sig. Träla sig till guld och vett. Valerius 2: 60 (1831). Scholmästarne .. måste träla sig antingen til bröd eller död. Fernow Värmel. 595 (1779). Träla ihjäl sig. Östergren (1963). — jfr FÖR-, SAMMAN-TRÄLA.
Särsk. förb.: TRÄLA BORT. (†) gm hårt arbete slösa bort (ngt). Huru jag .. såsom Lärare .. trälat bort mina bästa lifskrafter. VDAkt. 1781, nr 559. SvLittFT 1835, s. 594. —
TRÄLA FRAM. (†) mödosamt framleva l. ta sig igenom (sitt liv o. d.); äv. refl., i uttr. träla sig fram, med stor ansträngning ta sig fram. Jag .. hafwer .. trälat mig fram med största fattigdom i Scholer och widh Academien. VDAkt. 1675, nr 21. Hur blef det menskans lott, / Att träla fram sitt lif bland lidande och brott. Stenhammar 2 (1794). Med ordet lappar menar jag .. endast de lappar, hvilka hafva trälat fram sin lifstid såsom herdefolk, fiskare och fattiga nybyggare. Västerb. 1937, s. 89 (1905). PT 14 ⁄ 1 1915, s. 3. jfr framträla. —
TRÄLA IGENOM10 040. med stor ansträngning ta sig igenom (ngt); äv. (o. numera bl.) refl., i uttr. träla sig igenom, liktydigt med icke refl. anv.; ofta bildl. Lamm Dalin 103 (cit. fr. c. 1726). Den som skrifver odödliga ord finner i efterverlden alltid någon Walter Scott, som trälar igenom luntorna, för att kunna kommentera sin Swift. CFDahlgren 4: 199 (1831). Den sydligaste tredjedelen av dalgångarna trälade vi oss dock igenom. FoFl. 1964, s. 38. —
TRÄLA IHOP10 04, äv. HOP4. (numera mindre br.) gm hårt arbete skaffa (ngt). (De som) icke hinna träla ihop den torftigaste föda för sig, deras hustrur och barn. Posten 1768, s. 7. Vad den industriella revolutionen ställt till, då den drog halva Englands befolkning från byar, jord och hantverk och samlade den omkring fabrikerna, där den under livsfarliga förhållanden måste träla hop rikedomar åt maskinernas ägare. 3SAH LIX. 2: 59 (1948). —
TRÄLA UT. (†) tjäna ut i sin trältjänst; äv. refl., i uttr. träla ut sig, arbeta l. slita ut sig. Det är en vällust att vara säker på .. att Ebba ej behöver träla ut sig, utan får leva för Dig och Barnen något mera än förut. Lidman Blodsarv 242 (cit. fr. 1824). En dagakarl har trälat ut, / En bördans man har här till slut / Den från sin skuldra tagit. Runeberg (SVS) IV. 1: 47 (1857).
Avledn. (Anm. Vissa av nedan anförda avledn. kan äv. (i viss bet.) hänföras till träl, sbst.1 l. träl, sbst.3): TRÄLARE, m. [fsv. thrälare] (†) träl, slav. Denne beröm(m)eliga guds ähros nitälskare ok bedagade trälare. VDAkt. 1722, nr 13 (1721). När fattige trälare platt ingen vila få. KyrkohÅ 1928, s. 265. jfr skol-trälare.
Ssg (†): trälare-sätt. The äre mine tienare .. ty skal man icke sälia them effter trälare sett. 3Mos. 25: 42 (Bib. 1541). —
TRÄLERI, n. förhållandet att vara träl, trälande. SD 13 ⁄ 9 1903, s. 1. För henne var julen ett träleri, ett festligt ok som hon bar emedan hon inte vågade annat. Martinson Nässl. 89 (1935). —
TRÄLIG, adj. [fsv. thrälliker, thräligher] (numera ngt vard.) arbetsam l. slitsam; enformig l. tråkig; förr äv. [möjl. gm påverkan av trägen (jfr trägeligen)]: enträgen, ihärdig. J sanningh befans, at hon then(n)e vnge drängien m(ed) sin trälige gångh her till tilfälle gifuit hade. ÖstkindDomb. 10 ⁄ 12 1601. Oachtat att han mäd träligt arbete som een annan lönedräng huset tiänt hade. BoupptSthm 1688, s. 964 a, Bil. På den tiden var året långt och träligt och gav inte så många tillfällen till avkoppling och omväxling. GbgP 1950, nr 165, s. 13. I början tyckte jag det var rätt träligt att stå och slå bollar. SDS 13 ⁄ 9 1995, s. C1. —
TRÄLSAM, adj.
1) (numera föga br.) trälaktig, undergiven. I trälsam lydna stå för mig (dvs. skönheten) all werldens Ständer. Granatenflycht Ord. 3 (1710). Det bör alltid vara en regel för det moraliska sköna .. att hvarken händelser eller menniskor trälsamt härmas. 2SAH 2: 310 (1802). Bete sig servilt och trälsamt. Västerb. 1930, s. 158.
2) (numera föga br.) som vållar l. kräver hårt arbete, mödosam, slitsam. Brask Pufendorf Hist. 374 (1680). En hvar af Eder, Mine Herrar, vet, huru litet mitt trälsama arbete tillåtit mig smaka nöjet af Edra sammankomster. Alströmer PVetA 1759, s. 3. Tegnér Brev 6: 249 (1832; om liv). Det trälsamma observationsarbetet var inte Melanderhjelms sak, astronomie observator var hans vän Mallet. Lindroth SvLärdH 4: 109 (1981).
3) (numera föga br.) om person: strävsam, flitig. Min trälsama fader och moder. Schröder Lev. 30 (1729). Cannelin (1939).
Avledn.: trälsamhet, r. l. f. (numera föga br.) särsk. till trälsam 2: mödosamhet. Uthi en sådan beswärlig trälsamheet som wijd scholer dageligen idkas. VDAkt. 1689, nr 118. Cannelin (1939).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content