TURNÉ turne4, sbst.2, r. l. m. (Lindskog Spelb. 156(1847: omtournéen) osv.) ((†) n. Victorin HlednVira 16(1888: efterturnéet)); best. -n, förr äv. -en (ss. n. -et); pl. -er; förr äv. TOURNER, sbst.2
kortsp. om bud l. spel(sätt) i vissa kortspel (i sht lomber o. vira) varvid talongens översta kort slås upp o. blir trumffärg. ReglKortsp. 1: 4(1809). Vi spelte vira och blefvo ej störda förrän vid morgonrapporten kl. 6 fm. Kl. 8 sade Chronstedt tourné på 7 men somnade just som han slagit upp kortet. Edholm SvunnD 46(1841). Vid turnéerna vänder spelaren talongens översta kort. Detta kort bestämmer trumf. Werner o. Sandgren Kortox. 74(1949). — jfr EFTER-, OM-TURNÉ.
Avledn.: TURNERA, v.2 [jfr d. turnere, t. tournieren] kortsp. bjuda l. spela turné; särsk. i den särsk. förb. turnera om010 4, åter lyfta kort o. bestämma trumf (jfr om-turné). ReglKortsp. 1: 15(1809; i kadrilj). Ser .. (spelaren) sig icke .. kunna få 6 stick, äger han rättighet, att tournéra om. HbiblSällsk. 1: 113(1838).
