publicerad: 2009
TYCKISK, adj.
Ordformer
(tyckesk 1603–1621. tyckisk 1603)
Etymologi
[av t. tückisch, elak, ondskefull, lömsk, till mht. tuc l. tücke (t. tücke), bakslughet, argan list; av ovisst ursprung; i sv. sannol. med anslutning till TYCKA, v.]
(†) om person: beräknande l. slug l. listig; äv. i överförd anv., om handling l. beteende. The (romerska biskoparna) haffua medh afflats säliande, och medh många andra tusende tyckeska konster och funder, affhendt them Christnom theras godz och ägodelar. PJGothus Os. 361 (1603). Then som något förborgar sigh til nytto, och en annar til skada, han är icke ährligh .. Vthan förslagen .. egennyttigh, en Finantzer, afwogh, tyckesk, en hemligh booff och skalck. Forsius Fosz 464 (1621).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content