SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2010  
TYTA ty3ta2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[ljudhärmande bildning]
(numera bl. tillf.) om göktyta: frambringa ett för fågeln karakteristiskt (i regel entonigt l. pipande) läte. Rudbeck D. Y. Samolad 64 (1701). (Göktytorna) kunna tyta oavbrutet långa stunder. Rosenius SvFågl. 2: 377 (1926).
Spoiler title
Spoiler content