publicerad: 2011
UNDFLYKT un3d~flyk2t, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(un- (v-) 1640–1682. und- (v-) 1541 osv. vndt- 1527. — Se för övr. FLYKT, sbst.1)
Etymologi
[fsv. untflykt; vbalsbst. till UNDFLY; sannol. äv. med anslutning till (l. kontraktion av) UNDAN-FLYKT]
1) (†) handlingen att undfly (se d. o. 1); flykt. RA II. 2: 126 (1617). Hwarest .. Maxentius i undflychten druncknade i floden Tyberis. Dryselius Monarchsp. 213 (1691). Om derur frälst, han nått en annan verld, / .. så vänta honom än / Okända faror, och en undflykt svår. Öman Milton 45 (1862). Cannelin (1939).
2) (†) tillflykt (se d. o. 1); särsk. i uttr. ta (sin) undflykt ngnstans, ta (sin) tillflykt ngnstans. Carolus de Mornay tog undflyckt til Hertig Carl. Girs J3 42 (1627). Jag tog min undflykt in i en gammal Sal. Dalin Arg. 1: 191 (1733, 1754).
3) (†) tillflykt (se d. o. 2) l. (be)skydd; äv.: fristad l. tillflyktsort; äv. mer l. mindre bildl. (jfr TILLFLYKT 2 a); äv. närmande sig l. övergående i bet. dels: räddning (se särsk. a), dels: utväg (se särsk. b); särsk. i förb. med söka. Så athuj vetha oss ingen lisa .. eller vndthflygth för theris jdelige kræffuelse skuld. G1R 4: 114 (1527). Comenius sökte sin undflyckt i Amsterdam, thär han en Barna-Skola uprättade. Block Progn. 69 (1708). Man skall säga at jag vill öppna undflygter för Religions-begabberiet. LBÄ 1: 14 (1797). Försök att med simmande armar / hinna Faiakernas land, där ödet beskär dig en undflykt. Lagerlöf HomOd. 63 (1908). Cannelin (1939). — särsk.
a) i uttr. undflykt för ngn l. ngt, räddning (se RÄDDA, v.2 1 q) från l. undan ngn l. ngt. Dauid sadhe til alla sina tienare .. Vp, lät oss fly, ty här bliffuer ingen vndflycht för Absalom. 2Sam. 15: 14 (Bib. 1541). Undflykt / För frostens oblida is. Palmblad SophSorg. 400 (1840).
b) i sådana uttr. som inte ha ngn annan undflykt, inte ha ngn annan utväg. Bureus Påw. B 1 b (1604). Hwar thet .. kan pröffwat och bewijst warda, at han giorde thet dråp trängder och i rätta lijffs nödh, så at han eij annan undflycht hade, utan moste sig frija och wäria. Lagförsl. 493 (c. 1606). Murberg Racine Ath. 71 (c. 1776).
4) (numera mindre br.) förevändning (för att slippa undan), undanflykt (se d. o. 2). Ändoch han i förstonne sökte til allahanda undflychter .. så war doch (osv.). Girs E14 98 (c. 1630). När jag, til undflykt, förklarade mig icke förstå Arabiska språket, framträdde en Sherif från Tuat. Ödmann MPark 212 (1800). Det var bara undflykter. Schröder Timmermärk. 93 (1893). SAOL (2006; angivet ss. ålderdomligt).
Spoiler title
Spoiler content