SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2014  
VADAN va3dan2, adv.
Ordformer
(huedan 1619. hwaden (hu-, -dh-) 15471624. vadan (hu-, hv-, hw-, w-, -dh-) 1526 osv.)
Etymologi
[fsv. hvaþan; motsv. fd. hwathæn, hwæthæn (ä. d. hveden), fvn. hvaðan (nor. nn. kvadan, nyisl. hvaðan); till den stam som äv. föreligger i VAD, pron. osv., o. VAR, adv. osv., med den avledn.-ändelse som äv. föreligger i DÄDAN m. fl. o. sannol. består av dels den dentala ändelse som äv. föreligger i got. hwaþ, vart, dels den ändelse som anger riktning från ngt o. äv. föreligger i fsax. hwanana (mlt. wanne(n), wenne(n)), fht. (h)wanan(a) (mht., t. wannen), mnl. wanen m. fl. former o. feng. hwanon(e) (i meng. ombildat till hwannes, hwennes, eng. whence), alla med bet.: varifrån, liksom i FJÄRRAN, NORDAN m. fl., l. möjl. enbart består av denna senare riktningsangivande ändelse med dissimilation av n till ð. — Jfr EVADAN]
I. (utom i 2 b numera bl. arkaiserande, skämts.) ss. interr. adv.
1) varifrån; särsk. i uttr. vadan och varthän, särsk. (o. i sht) [efter titeln på dikt av VRydberg 1876] oeg. l. bildl., i fråga om den mänskliga tillvarons ursprung o. bestämmelse; äv. med pleonastiskt tillagt från o. d.; i sht förr äv. inledande allmän rel.-sats (se RELATIV, adj. 4 b slutet; förr äv. i uttr. vadan som helst (äv. sammanskrivet), äv. ss. indefinit adv.) (jfr EVADAN); jfr VAD, adv. 2. Huadhan war Ioha(n)nis döpelse, aff hi(m)melen, eller aff me(n)niskiom? Mat. 21: 25 (NT 1526). En Erkiebiskop må hafwa Macht .. at förordna en Biskop til en Församling, som ther om anholler, hwadan han sielff will. Schroderus Os. 1: 669 (1635). Hwadan som hälst tu bortgår, skal tu icke hålla tigh förgodh, at biuda fara wäl. Schroderus Comenius 902 (1639). Hvadan kommer denna envishet, lika skadelig för läsarens nöje som Författarens snille. Kellgren (SVS) 5: 51 (1786). Det onda må komma hvadansomhelst .. så finner det hos oss ej ingång utan vårt fria begifvande. Wallin 1Pred. 1: 308 (c. 1830). Hvadan ifrån skulle man på den tiden hafva hemtat ledamöter i en förvaltande embetsmanna-corps, om icke ur det adliga ståndets leder? 2SAH 46: 270 (1870). Vadan och varthän? det är de två stora frågor, som människoanden tiderna igenom grubblat över. Grimberg VärldH 2: 301 (1927). — särsk. inledande indirekt frågesats (l. utgörande elliptisk sådan). Uädhret blåås hwart thet will .. och tu weest ey huadhan thet komber, eller hwart thet faar. Joh. 3: 8 (NT 1526). Om krigzfolket .. Huru man skall det underhålla och hwadan det skall tagas. RA II. 2: 78 (1617). Bönderna .. emottogo mig och min följeslagare med stor höflighet, utan att veta hvadan vi voro. Barchæus LandthHall. 10 (1773). Tankar komma, tankar gå, / Jag vet ej hvart, ej hvadan. Östergren Dikt. 5 (1871).
2) för att efterfråga orsak o. d.
a) varav l. varigenom, särsk. i förb. med verbet komma; förr äv. inledande allmän rel.-sats (se RELATIV, adj. 4 b slutet). Huadhan komber mich thetta ath min herres modher kommer till mich? Luk. 1: 43 (NT 1526); möjl. till b. Hwad är orsaken, hwaden är thet kommit? Hansson Norman 21 (c. 1550). Om än hon nu leffuer heller döör, siuk warder eller och til helsa kommer, hwadhan thet så skeer, antingen aff Herranom eller aff eena hendelse. PPGothus Und. B 5 b (1590). Hwadan ded kommer, wet jag inted. AOxenstierna Bref 4: 353 (1647). Hvadan kommer det, att en sådan blixt slår ögat med sin fulla dager? Cygnæus 3: 177 (1837).
b) varför; särsk. (fullt br.) i elliptisk fråga, i förb. med enbart substantiviskt uttr. angivande det förhållande vars orsak man efterfrågar; jfr a o. VAD, adv. 2. Hwadan är då att wij näppligen draga footen uhr kriget, förr än inbördes illwilia huffwudet framsticker. RARP 4: 490 (1650). Hvadan sker likväl, att dess framgång hos oss föga kan jemföras med vår öfriga vitterhet? 1SAH 3: 173 (1790, 1802). Men hvadan öfverföll han då fårhjordarne? Spongberg Soph. 5 (1866). Att förklara, hvadan hon lyckas med allt hon vill. Lundegård DrMarg. 2: 23 (1906). Vadan en så bister uppsyn? Karlzén BlåNov. 138 (1951).
II. (numera mindre br.) ss. rel. adv.
1) (†) varifrån; äv. dels inledande rel.-sats utan korrelat: där l. dit o. d. varifrån, dels i fråga om befintlighet: där, dels övergående i bet.: varigenom. (Ryssarna hade inget skriftspråk) för än Keisaren ifrån Constantinopel Michael Palælogus hafwer .. skickat the Slawoniske Bookstäfwer in vthi Bulgarien, hwadan Rysserna them sedan finge. Petreius Beskr. 2: 1 (1614). Menniskian som inte kan bestå, / Men måste huadan Han först kom, til baka gå. Lucidor (SVS) 323 (1673; uppl. 1997). Iagh tackar tigh (Gud), hwadan thet kommer at mig wäl går. Preutz Kempis 358 (1675). Det rum, hwadan det nu står. VRP 17/3 1735. Kunde du finna en höjd hwadan du kunde skåda ned öfwer hela menskligheten, då skulle du se en bistrare storm. Thomander Pred. 1: 205 (1849). Det polska rikets spira, hvadan republikens rättigheter till största delen härflutit. Hjärne K12 154 (1902).
2) med syftning på satsinnehåll o. d.: varför. Hwadan iag och icke upbrööt alt in til dess iag förwissat war .. at tilsammankomsten .. skie skulle. Gustaf II Adolf 140 (1617). Frågades på spe af Stjerneld om icke jemte perlestickade Konungasaker, också de med .. (svenskt blod) vundne Trophéer, borde .. försäljas .. ; antogo de tölpaktige Ständerna denna lumpna utväg; hvadan den kort om hufvudet varande Stjerneld sade: jag hade orätt som ej kom i håg, att man icke skall kasta perlor för svin. HSH 7: 225 (c. 1800). Då blef först DF parallel med AB, och sedan GH parallel med DF, hvadan GH tillika blir parallel med den första AB. Almqvist Geom. 38 (1833). Sista Underrättelsen säger att det kan komma att dröja något med försäljningen, hvadan litet tålamod blir nödigt igen. Strindberg Brev 12: 37 (1897). Den av Löfstedt ådagalagda vårdslösheten framstår som mycket grov, vadan nämnda straff ej kan sägas vara hårt. 1NJA 1954, s. 42.
Spoiler title
Spoiler content