publicerad: 2014
VAGEL va4gel (va3gəl2 l. 40 LoW (1911)), sbst.2, r. l. m. (Serenius EngÅkerm. 292 (1727) osv.) ((†) n. Isogæus Segersk. 485 (c. 1700)); best. -n ((†) vaglen Sahlstedt (1773)); pl. vaglar.
Etymologi
[fsv. vaghl; motsv. fvn. vagl- (i vagleygr, som har starrgrumlade ögon, nyisl. vagl, grå starr); sannol. samma ord som VAGEL, sbst.1, med något oviss bet.-utveckling, i sv. möjl. under sammanblandning med NAGEL, sbst.1 l. sbst.2 (jfr språkprovet från c. 1700 nedan)]
med. o. veter. (varbildning till följd av) inflammation i körtel (l. hårsäck) i ögonlocket(s rand); förr äv. om grå starr (anträffat bl. i ordböcker); äv. i uttr. vagel i ögat (på ngn), liktydigt med: nagel i ögat (på ngn) (se NAGEL, sbst.1 4); jfr STOLSTEG. Maltheser Riddare, som hafwa .. warit, och äro ännu, Turckarna ett wagel i ögat. Isogæus Segersk. 485 (c. 1700). Wäxer en Wagel uti ögonen på (fåren) .. så kan man påstryka sönderstött alun och bränsten uti ätikia. Serenius EngÅkerm. 292 (1727). (Sv.) Wagel .. på öga, (t.) der Staar, ein Häutlein an dem Augapffel. Lind (1749). Det slog sig som en vagel på hennes öga, som värkte och rann. Strindberg Hems. 194 (1887). På ögonlocken uppträda de allbekanta vaglarna. Berg Ögat 67 (1929). Möjligheten av att ta in skattefritt brännvin och vin är också en vagel i ögat på dem som önskar reducera norrmännens tillgång på alkohol. SvD 9/10 1979, s. 7.
Spoiler title
Spoiler content