VESTIBULARAPPARAT ves1tibɯla3r~apara2t, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(vestibular- 1917 osv. vestibularis- 1958 osv.)
Etymologi
[jfr t. vestibularapparat, till nylat. vestibularis (se VESTIBULÄR) o. APPARAT]
(i fackspr., i sht anat.) sammanfattande, om innerörats organ för balans, balansnerven o. tillhörande områden i lillhjärnan; i sht i sg. best. (Jag kunde inte) iakttaga något objektivt vestibulärt symtom och inte heller någon förändring av vestibularapparaten. Hygiea 1917, s. 11. Undersökning av jämviktssinnet och vestibularapparatens retbarhet. SvLäkT 1935, s. 140.
