SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2017  
VIATICERA vi1atise4ra l. via1t- l. viat1-, v. -ade. vbalsbst. -ING.
Ordformer
(förr äv. -s-)
Etymologi
[jfr mlat. viaticare, förse ngn med viaticum; till VIATICUM. — Jfr DEVIERA, VIATIKANT]
(förr) om (teologie) studerande: gå sockengång (se d. o. 2); äv. allmännare: under viss organiserad form erhålla gåvor för uppehälle under studier. SvMerc. 3: 1187 (1758). Der utdelar consistorium uti Hernösand till ynglingar, som afslutat sin gymnasiikurs och nyss blifvit studenter, vissa socknar för viaticering. Roos Skolg. 34 (1868). En lämning .. (av sockengång) är den ännu åtminstone i Norrland förekommande ”viatiseringen” d.v.s. att fattiga studerande få predika i kyrkor på landet och i samband därmed insamla frivilligt understöd till sina studier. Lagerstedt SvUppfH 10 (1903).
Spoiler title
Spoiler content