SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2019  
VÄCK väk4, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[avledn. av VÄCKA, v.1, l. elliptiskt för VÄCK-SKALL]
(numera mindre br.) väckskall. Då hördes ett par dofva väck långt bort. Norlin JagtSkärgL 11 (1894). Så där, nu började skallet med grova och jämna väck. Johansson RödaHuv. 1: 52 (1917). Östergren (1968).
Spoiler title
Spoiler content