publicerad: 1898
ANGRIPLIGHET an3gri1plig~he2t, äfv. aŋ3-, äfv. 3~201, r. l. f.; best. -en.
egenskap(en) att vara angriplig. Wenström (1891). — särsk. till ANGRIPLIG 2 c. Tekn. tidskr. 1877, s. 139. Föroreningar .. genom kärlväggarnes angriplighet. K. Sondén i Tekn. tidskr. 1893, A. K. s. 73.
Spoiler title
Spoiler content