AFKNAPPNING a3v~knap2niŋ (a`fknappning Weste), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. af föreg. Den största möjliga afknappning på den gamla grammatikaliska grundligheten. Claëson 1: 322 (1859). — konkretare. Sätta på afknappning (dvs. på afknappad kost l. lön). Björkman (1889). jfr FÖRKNAPPNING. — om det, som afknappas l. afdrages. Afknappningen på lönen uppgick till tusen kronor. Almqvist (1842).
