SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFKNAPRA a3v~kna2pra, äfv. ~knap2ra, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr t. abknappern]
Abknubbern, .. Afknapra. Deleen (1836).
1) (mindre br.) knapra bort; vanl. med bibegrepp af förtärande. Halfva skorpan är afknaprad af pojken. Dalin (1850).
2) (mindre br.) gm knaprande förminska. Jag hör råttan afknapra sockertoppen.
Anm. I båda bet. (utom i part.) hellre KNAPRA AF.
Spoiler title
Spoiler content