SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFSNYTA a3v~sny2ta, v. -er, -snöt, -snöto, -snutit, -snuten (se för öfr. SNYTA). vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr holl. afsnuiten, t. abschneuzen]
— jfr SNYTA AF.
1) (knappast br.) = SNYTA (AF). Afsnyta (näsan). Ausschneutzen. Heinrich (1814). Afsnyta .. (ett ljus). Sv. o. t. handlex. (1851, 1872).
2) (numera föga br.) i utvidgad o. oeg. bet.: taga af, snyta bort. I Stocholm monde the hans hoffuud affsnyte. Svart Gensv. F 3 b (1558).
Spoiler title
Spoiler content