SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1899  
BALSAMERARE bal1same3rare2 l. 10400, m.; best. -en, hvard. äfv. -n; pl. =.
person som balsamerar l. har till yrke att balsamera. Carlstedt Herodot 1: 279 (1832). Lundquist Ebers Uarda 1: 96 (1880).
Ssg: BALSAMERAR-1030~ l. BALSAMERARE-SKRÅ 10300~2. G. v. Düben i NF 1: 1493 (1876; om fornegyptiska förh.).
Spoiler title
Spoiler content