BEMÖTANDE bemø4tande, i Sveal. äfv. 0302, n.; best. -et; pl. (föga br.) -en.
1) till BEMÖTA 4. Upptaga ngns yttrande, ett inkast o. d. till bemötande. Dalin (1850). (F. F. Carlsons) humanitet vid bemötandet af motsatta åsigter. Rundgren i 3 SAH 2: 99 (1887). — konkretare. Tidningen innehåller i dag ett utförligt bemötande af hr N:s anmärkningar.
2) till BEMÖTA 6; ofta konkretare: behandling. På lön fästes mindre afseende än på ett vänligt och godt bemötande. Hyggligt bemötande. Serenius (1734, under usage). Mycket förr kunna Föräldrarne med mildt bemötande .. frälsa sina barn, än genom ett hårdt och strängt väsende. Lagerström Bunyan 3: 71 (1744). Det goda bemötande han under sina resor altid rönt af Könet. Ödmann M. Park 267 (1800). Ett aktningsfullt bemötande. Rydberg Rom. d. 81 (1882).
