SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1903  
BEMURAD, p. adj.
Etymologi
[fsv. bemuradher (stora städher bemwrade oc starke), liksom ä. d. bemuret af mnt. bemuren; jfr holl. bemuren, t. bemauern; se BE- samt MUR o. MURA]
(†) försedd med mur(ar). Städhernar äro store och bemuradhe vp til himmelen. 5 Mos. 1: 28 (Bib. 1541).
Spoiler title
Spoiler content