[sannol. af ett icke anträffadt mnt. ord motsv. holl. berapen; jfr d. berappe, t. berappen; se BE-o. RAPPA]
(†) rappa, kalkslå. Skall och hele Slottett innen til, så myckitt som icke är af huggen Steen, flitteligen berappes medh kalk hwittlimes, och anstrykes. Hist. bibl. 2: 221(1588).
