publicerad: 1903
BERBER bær4ber, sbst.1, m.; best. -n; pl. = ((†) berberer Djurberg Geogr. smndr. 4: 223 (1795), berbrer Hartman Geogr. 367 (1823)).
Ordformer
(berber Djurberg Geogr. smndr. 4: 223 (1795) osv. breber Djurberg Geogr. smndr. 4: 223 (1795; i pl.), Sundler Geogr. lex. 1: 360 (1831; i pl.) m. fl. bereber Agrell Maroco 150 (1796; i pl.), Thomée Berghaus 2: 155 (1850; i pl.). breb Agrell Maroco 150 (1796). Anm. Pl. bereber hos Agrell torde motsvara en singularform bereb; möjl. kan äfv. ngn af de andra här anförda pluralformerna motsvaras af en singularform utan -er)
Etymologi
[jfr d., t., eng. o. fr. berber, af arab. berber, barbar, af äldre arabiska geografer åt Nordafrikas urinvånare väster o. söder om Egypten gifvet namn af oviss härledning; jfr Murray (under Barbary), äfvensom Almkvist Semit. språkst. pron. 65 (1875); formen b(e)reber beror på den arab. pluralformen birābir, dialektiskt berēber; formen b(e)reb torde vara bildad på grund af felaktig uppfattning af -er ss. pluraländelse]
individ af ngn af de väster (o. söder) om Egypten boende nordafrikanska stammar som härstamma från Nordafrikas hamitiska urinvånare; jfr BARBAR, sbst.2, BARBER, sbst.1 Djurberg Geogr. smndr. 4: 223 (1795). Från oas-kedjan på Egyptens vestra sida ända till Atlantiska Oceanens kust .. lefver ett folk, som af oss vanligen kallas Berber, Bereber. Thomée Berghaus 2: 155 (1850). En .. öfversättning af de fyra evangelierna .. förfärdigad .. af en tämligen okunnig berber. Almkvist Semit. språkst. pron. 67 (1875). Kabyler .., forntidens numider, en folkstam i Algeriet .., den bäst kända grenen af berberna. NF 7: 1565 (1884). (Befolkningens i Nordafrika) öfvervägande flertal, i forntiden kändt såsom libyer, nu vanligen under namn af berber .. kan till sin rastyp icke skiljas från Spaniens och Italiens ursprungliga befolkning. Svensén Jorden 447 (1886). Berberna äro en hamitisk stam, som under forntiden uppfyllde hela norra Afrika, men nu trängts tillbaka till bergstrakterna, där den ännu bibehållit sig tämligen ren och bildar fortfarande befolkningens stora flertal. Dumrath Hellwald 2: 603 (1900).
Ssgr: BERBER-LEJON30~20. (individ af) den i Berberiet inhemska lejonvarieteten Felis leo barbarus. Brehm 1: 617 (1874). C. R. Sundström i NF 9: 1045 (1885). —
-SPRÅK(ET)~2. jfr BERBISKA. Thomée Berghaus 2: 160 (1850). Almkvist Semit. språkst. pron. 67 (1875). —
-STAM~2. Thomée Berghaus 2: 158 (1850). Blandade med nubafolken bo berberstammar vid mellersta Nilen. Svensén Jorden 117 (1884).
Spoiler title
Spoiler content