SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1904  
BERYKTIG, adj.; superl. -ast (-este, best.).
Etymologi
[af mnt. beruchtich, berömd, illa beryktad]
(†) ryktbar, namnkunnig. Babylon .. haffuer en long tidh warit achtat för then berychtigeste i hela werlden. Utl. på Dan. 14 (1592).
Spoiler title
Spoiler content