BESEGLING bese4gliŋ, i Sveal. äfv. 032 (bese´gling Weste; besègling Almqvist), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
a) abstr. Medhan fridhen .. är nw samtykt och confirmered .. med korskysning och fridzbreffsens beseglingh. G. I:s reg. 3: 154 (1526). Stundom hafva (under medeltiden) särskilda sigill, särdeles af konungarna, begagnats till beseglingen af vissa slags handlingar. NF 14: 1019 (1890).
b) mer l. mindre konkret. G. I:s reg. 4: 145 (1527). Bytesmennernars vnderschrifning och besegling .. opå samma bytesrulla. Växiö rådstur. prot. 1637, s. 691. Har någon .. å falsk skrift tillsatt eller annorledes förskaffat sig underskrift eller besegling, hvarmed sken af allmän handling deråt beredes. SFS 1890, nr 33, s. 9. — särsk. [jfr motsv. anv. i fsv.] med sigill bekräftad skrift. Handlinger och beszeglinger huilka the sielffue met oss alle endrectelige samtyckt oc beszegelt hade. G. I:s reg. 6: 218 (1529). (1560 års riksdagsbeslut) är .. utfärdadt i två beseglingar, den ena af rådet och adeln, den andra af de ofrälse stånden. O. Alin i Ill. Sv. hist. 3: 247 (1878).
a) till BESEGLA, v.1 2 a: bekräftelse, stadfästelse. Till besegling af vår ideala förbrödring — drucko vi brorskål. N. P. Ödman Minnen 1: 149 (1874, 1881). — konkretare. Kommen .. med edra barn .. till försoningens altare, att i Nya Testamentsens heliga blod emottaga underpanten och beseglingen af ett med hjertats trohet .. vårdadt döpelseförbund. Wallin Rel. 4: 219 (1837).
b) till BESEGLA, v.1 2 d, konkretare. De spådomar, som denna läran (dvs. Kristi lära) innehåller, (äro) en kraftig besegling och stadfästelse, då vi se dem, den ena efter den andra upfylde. Nohrborg 43 (c. 1765). En ohycklad Gudsfruktan — den sanna vishetens grund och besegling. H. O. Holmström (1835) hos Thyselius Lars Broman 15.
